Stadsdelar i Linköping
Linköpings tätort indelas formellt i 29 stadsdelar. Stadsdelsindelningen kom till år 1959 i syfte att skapa en indelning av staden som möjliggjorde statistisk redovisning av stadens olika delar och belysa strukturella olikheter däremellan.[1]
Indelningen har sedan 1959 vid ett flertal tillfällen reviderats. Framför allt har nya stadsdelar tillkommit i och med stadens expansion, men vid olika tillfällen har även själva indelningen ändrats för att underlätta det statistiska arbetet.
Den senaste stadsdelen som tillkom var Harvestad som bröts ut ur Hjulsbro 2021.
Linköpings stadsdelar med befolkningsmängd 2025 är följande[2]:
| Stadsdelar (2026) | Folkmängd (31 dec 2025) |
|---|---|
| Berga | 7318 |
| Djurgården | 137 |
| Ekholmen | 6340 |
| Ekkällan | 1773 |
| Garnisonen | 4184 |
| Gottfridsberg | 8697 |
| Hackefors | 1616 |
| Harvestad | 1412 |
| Hejdegården | 2038 |
| Hjulsbro | 5197 |
| Innerstaden | 11738 |
| Johannelund | 5178 |
| Jägarvallen | 350 |
| Kallerstad | 12 |
| Lambohov | 8150 |
| Mjärdevi | 3 |
| Ramshäll | 1538 |
| Ryd | 9237 |
| Skäggetorp | 9677 |
| Stångebro | 60 |
| Tallboda | 3150 |
| Tannefors | 4684 |
| Tornby | 104 |
| Ullstämma | 2282 |
| Västra Valla | 3361 |
| Östra Valla | 6723 |
| Vasastaden | 7826 |
| Vidingsjö | 4028 |
| Vimanshäll | 3826 |
Historia
[redigera | redigera wikitext]Linköping var i äldre tid indelat i fyra fjärdingar eller kvarter.[3] Dessa var:
- S:t Pers kvarter i nordvästra Linköping,
- S:t Lars kvarter i nordöst,
- S:t Kors kvarter i sydväst
- Tannefors kvarter i sydöst.
Denna indelning fick bestämda gränser år 1778 och behölls fram till 1920-talet. Allt eftersom staden växte under 1800- och 1900-talet lades nya områden till den befintliga fjärdingsindelningen.[3]
1959 fattade Linköpings stadsfullmäktige beslut om att indela staden i stadsdelar. Förslaget hade först kommit från statistik- och utredningsskontorets chef Samuel Bergbäck 1952 för att underlätta kontorets statistiska arbete och för att kunna belysa strukturella olikheter inom staden.[1] Det ledde till att namnberedningen gav ett förslag till stadsindelning som Linköpings drätselkammare 1954 gav befogenhet åt statistik- och utredningskontoret att använda som provisorisk indelning.[1]
Enligt statistik- och utredningskontorets förslag skulle indelningen följa principen att antalet stadsdelar inte skulle vara för stort, och stadsdelarna inte för små (1000–2000 invånare). En annan princip var att avgränsningarna av stadsdelar skulle göras så att stadsdelen fick ett namn som kunde knyta an till befintliga företeelser.[1]
Stadsfullmäktige beslutade till slut om följande 26 stadsdelar med 1958 års befolkningsmängd.[1]
| Stadsdelar (1959) | Folkmängd (1 nov 1958) |
|---|---|
| Barhäll | 554 |
| Ekkällan | 1294 |
| Fridhem | 3730 |
| Gottfridsberg | 2785 |
| Gumpekulla | 176 |
| Hejdegården[a] | 3043 |
| Hunneberg | 2696 |
| Innerstaden[b] | 10745 |
| Johannelund | 3593 |
| Kungsberget | 5217 |
| Majelden | 2751 |
| Nedre Vasastaden[c] | 3004 |
| Ramshäll | 1029 |
| Råberga | 1363 |
| Steninge | 234 |
| Stolplyckan[d] | 2137 |
| Tannefors | 2146 |
| Tornhagen | 1577 |
| Valla | 2141 |
| Vimanshäll | 1728 |
| Västerberga | 0 |
| Åbylund | 2754 |
| Åleryd | 820 |
| Ånestad | 2313 |
| Österberga | 8 |
| Övre Vasastaden[e] | 4967 |
- ↑ I ursprungligt förslag under namnet Risbrinken.
- ↑ Inkl. området Kanberget (i ursprungligt förslag del av Djurgården) samt den föreslagna stadsdelen Linnéstaden/Torkelberg.
- ↑ I ursprungligt förslag under namnet Berzeliistaden.
- ↑ Inkl. delar av den ursprungligen föreslagna stadsdelen Djurgården.
- ↑ I ursprungligt förslag under namnet Vasastaden.
Stadsdelsförändringar
[redigera | redigera wikitext]Stadsdelarnas antal och avgränsning har reviderats flera gånger allteftersom befolkningen vuxit och ny bebyggelse tillkommit. Större förändringar skedde 1965, 1975 och 2000.
1965 tillkom de nya stadsdelarna Hackefors, Hjulsbro, Ryd, Skäggetorp och Vidingsjö. Stadsdelen Åleryd utgick och delades mellan Ånestad och Ekholmen. Steninge bytte namn till Tornby och Gumpekulla till Kallerstad.[4]
1975 skedde en omfattande förändring i indelningen då antalet stadsdelar reducerades till 19 genom ett antal hopslagningar av mindre stadsdelar. Likaså förändrades vissa gränsdragningar för att undvika att en stadsdel delades mellan två församlingar.[5]
Följande förändringar ägde rum:
- Barhäll, Fridhem, Gottfridsberg, Tornhagen och Åbylund slogs ihop till nuvarande Gottfridsberg.
- Övre Vasastaden och Nedre Vasastaden slogs ihop till Vasastaden
- Västerberga och Österberga slogs ihop till Berga.
- Kungsberget, Råberga och Tannefors slogs ihop till Tannefors.
- Hunneberg uppgick i Innerstaden
- Stolplyckan uppgick i Ekkällan
- Ånestad uppgick i Vimanshäll
- Majelden utgick och delades mellan Ramshäll och Vimanshäll.
Mellan 1976 och 1999 skedde enbart smärre förändringar. Bland annat bildades stadsdelen Lambohov 1979. 1983 blev Jägarvallen en stadsdel från att tidigare varit en egen tätort. 1984 delades Valla upp i Västra Valla och Östra Valla. 1990 bildades Ullstämma och 1996 blev Tallboda en stadsdel från att tidigare varit en egen tätort.[6][2]
År 2000 tillkom stadsdelarna Garnisonen, som bröts ut ur Ekkällan, och Mjärdevi, som bröts ut ur Västra Valla. Djurgården föreslogs som en stadsdel, även om den i praktiken upptogs i statistiken först senare. Likaså skedde vissa gränsförändringar, så att några kvarter överfördes från Ekkällan till Innerstaden. Bostadsområdet Jakobsdal överfördes från Johannelund till Hjulsbro och gränsen justerades mellan Västra och Östra Valla.[6]
2015 bröts Stångebro ut från Kallerstad och 2021 bröts Harvestad ut från Hjulsbro.[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 Linköpings stadsfullmäktige (1959-02-17). ”Förslag till indelning av Linköping i stadsdelar”. Linköpings stadsfullmäktiges protokoll och handlingar (Linköping) Del 6 (Nr 3): sid. 3–10. https://e-arkiv.linkoping.se/start?2.
- 1 2 ”Folkmängd efter stadsdel och tid”. Statistikdatabas. Analys och utredning, Linköpings kommun. 12 mars 2026. https://statistik.linkoping.se:443/PXWeb/sq/ac7c7bd6-e68e-420c-824a-d487ba38eeab. Läst 5 maj 2026.
- 1 2 ”Linköpings historia”. www.linkoping.se. 12 februari 2026. https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/arkiv-och-allmanna-handlingar/linkopings-stadsarkiv/linkopings-historia. Läst 5 maj 2026.
- ↑ Linköpings stadsfullmäktige (15 juni 1965). ”Förslag till ändrad indelning av Linköping i stadsdelar”. Linköpings stadsfullmäktiges protokoll och handlingar (Linköping) Del 16B (Nr 98): sid. 248–254. https://e-arkiv.linkoping.se/start?2.
- ↑ Statistik och utredningskontoret, Linköpings kommun (2 april 1975). ”Förslag till revidering av indelning och redovisning av delområden i Linköpings kommun”. Linköpings kommunstyrelses protokoll (Linköping): sid. 37–55.
- 1 2 3 ”Områdesbeskrivningar”. Linköpings kommun. https://datavisualisering.linkoping.se/datavisualisering/?sheet=5fc50cca333239554c1fb4db&. Läst 5 maj 2026.