Superskor
Superskor eller kolfiberskor, i vetenskapliga sammanhang ofta kallade advanced footwear technology (AFT), är en typ av skor som används inom landsvägs- och terränglöpning.[1] Superskor har sedan de lanserades 2016 blivit helt dominerande på den högsta nivån inom dessa grenar.[2] Den första kommersiellt tillgängliga superskon var Nikes Zoom Vaporfly 4%.[2] Namnet refererade till mätningar som visade att skon förbättrar löpekonomin med omkring 4 %.[2][3] I banlöpning används spikskor utformnade enligt liknande principer.[3]
Resultatutveckling
[redigera | redigera wikitext]Utvecklingen av superskor anses ha varit den enskilt viktigaste orsaken till att många världsrekord inom löpning har förbättrats avsevärt under 2020-talet. Sedan de första kommersiella superskorna lanserades har alla världsrekord inom landsvägslöpning från 5 km till maraton slagits av löpare med superskor på fötterna.[3]
Ett mycket uppmärksammat resultat uppnåddes 2026 i herrarnas maraton där vinnaren Sabastian Sawe och tvåan Yomif Kejelcha båda sprang under "drömgränsen" två timmar i London Marathon.[4] Vid samma tävling slog Tigst Assefa världsrekord för damer.[4] Alla tre bar superskor av modellen Adidas Adizero Adios Pro Evo 3.[4]
Utformning
[redigera | redigera wikitext]
Gemensamt för de skor som kallas superskor eller AFT är en styv platta eller stavar av kompositmaterial, oftast kolfiber, inbäddade i en hög mellansula, som tillverkas av ett lättviktig skummaterial med hög elastisk energiåtervinning.[3] Skon har också en böjd geometri.[3] Vanliga material i mellansulan är polyeterblockamid (PEBAX) och etylvinylacetat (EVA). Materialvalet och utformningen av skorna ger dem låg vikt och dessutom hög energiåtervinning.[3]
Regelförändringar
[redigera | redigera wikitext]World Athletics förhöll sig inledningsvis avvaktande till utvecklingen av superskor.[2] Efter att studier visat på förbättrad löpekonomi insågs behovet av reglering och man tog snabbt fram ett regelverk som infördes 2020.[5] Skoreglementet ändrades så att högsta tillåtna höjd på sulan sattes till 40 mm och det blev otillåtet att stapla styvhetselement på varandra i mellansulan.[2][5] Inledningsvis begränsades också användningen av prototyper genom att man bara godkände skor som funnits på den öppna marknaden i fyra månader, men det beslutet har senare tagits tillbaka.[2]
Utvecklingen har jämförts med de kritiserade så kallade haj- och superdräkterna inom simsporten, som under det tidiga 2000-talet ledde till ett stort antal världsrekord inom simning.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Bergstedt, Therese (27 juni 2021). ”Kritiker: Superskorna förstör löpningen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/0KMp7E/kritiker-superskorna-forstor-friidrotten. Läst 7 maj 2026.
- 1 2 3 4 5 6 7 Lewis, Tim (7 april 2024). ”‘Why wouldn’t you, if you can run faster?’: the unstoppable rise of the carbon-fibre super shoe” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/sport/2024/apr/07/carbon-fibre-super-shoe-running-marathon-vaporfly-adziero-tracksmith. Läst 8 maj 2026.
- 1 2 3 4 5 6 Hébert-Losier, Kim; Pamment, Milly (2023-03-04). ”Advancements in running shoe technology and their effects on running economy and performance – a current concepts overview”. Sports Biomechanics 22 (3): sid. 335–350. doi:. ISSN 1476-3141. PMID 35993160. https://doi.org/10.1080/14763141.2022.2110512. Läst 7 maj 2026.
- 1 2 3 Agini, Samuel och Müller, Florian (27 april 2026). ”Adidas gains marathon dominance with 97-gramme ‘supershoes’”. Financial Times. https://www.ft.com/content/25562245-0abe-4c04-a014-133ff252f2db. Läst 8 maj 2026.
- 1 2 Anders Szalkai (22 mars 2022). ”Därför springer du snabbare med kolfiberskor”. Runner's World. https://runnersworld.se/svensk-professor-darfor-springer-du-snabbare-med-kolfiberskor/. Läst 8 maj 2026.