a-ha

a-ha
a-ha uppträder live i Köln 2005
Bakgrund	Oslo, Norge
Genrer	New wave, alternativ rock, poprock New Romantic, synthpop
År som aktiva	1982–1994, 2000–2010, 2015–
Skivbolag	Warner Bros., Polydor
Artistsamarbeten	Savoy, Timbersound, Magne F, Apparatjik
Webbplats	Officiell webbplats
Medlemmar
Morten Harket Magne Furuholmen Pål Waaktaar
Logotyp
Utmärkelser Årets spellemann (1985) Spellemannpriset för årets popinspelning (1985) Spellemannpriset för årets musikvideo (1986) Spellemannpriset, juryns hederspris (1986) Spellemannpriset för årets popinspelning (1986) Årets Peer Gynt (1987) Spellemannpriset, juryns hederspris (2000) Spellemannpriset för årets musikvideo (2000) Spellemannpriset, juryns hederspris (2010) Rockheim Hall of Fame (2011) Deutscher Radiopreis (2015)

A-ha (egentligen a-ha) är ett norskt pop och rockband, bildat i Oslo 1982 av medlemmarna Magne Furuholmen (synthesizer, gitarr, sång), Pål Waaktaar (numera Paul Waaktaar-Savoy) (synthesizer, gitarr, trummor, sång) och Morten Harket (sång). Deras genombrott 1985 med musikvideon till singeln "Take on Me", har setts över en miljard gånger på Youtube. Medlemmarna i a-ha har gått skilda vägar och återförenats ett flertal gånger.

Biografi

Gruppen hette ursprungligen Aha men blev tvungna att byta namn för att inte förväxlas med powerpop-gruppen med samma namn. a-ha slog igenom 1985 med den världsomspännande hitsingeln "Take on Me" som blev lanserad med en för sin tid mycket banbrytande och innovativ musikvideo som var till hälften animerad. Låten blev etta i USA och nådde Englandslistans andraplats i november 1985. Låten toppade listorna i totalt 27 länder, däribland Sverige. Den andra singeln som släpptes, "The Sun Always Shines on TV", blev etta i England. 1985 uppträdde bandet vid det sjätte avsnittet av TV2s program Nöjesmassakern som sändes den 15 november, detta var också duons första framträdande i Sverige. Gruppen har sålt över 30 miljoner album totalt över hela världen. Totalt inklusive singlar och EP-skivor har a-ha sålt över 70 miljoner skivor.

Den 28 november 1986 spelade a-ha på Scandinavium, och dagen efter på Johanneshovs isstadion.

1987 framförde a-ha ledmotivet med samma namn till James Bond-filmen "The Living Daylights" (Iskallt uppdrag). Bandet spelade in en ny version till deras tredje studioalbum "Stay on These Roads" som släpptes i maj 1988.

1990 fick a-ha en hitsingel med en coverversion av "Crying in the Rain" som hamnade på plats 13 på UK Singles Chart. 198 000 besökare såg a-ha när de spelade på Maracanã i Rio den 26 januari 1991. Ingen artist hade lyckats sälja fler biljetter till en konsert förut och a-ha skrev in sig i Guinness rekordbok.

a-ha framförde också den officiella låten "Shapes That Go Together" för Paralympiska vinterspelen 1994 i Lillehammer, innan trion splittrades för första gången samma år.

Den 11 december 1998 spelade a-ha åter tillsammans på Nobels fredspriskonsert i Oslo. Trion gjorde comeback år 2000 med singeln "Summer Moved On" och har senare haft framgångar med singlarna "Forever Not Yours" och "Analogue – All I Want" (som producerades tillsammans med Max Martin). År 2002 använde man delar av Morten Skalleruds kortfilm "A Year Around an Abandoned Road" som musikvideo till singeln "Lifelines".

Den 2 juli 2005 spelade de i Berlin under välgörenhetsevenemanget Live 8 och var därmed den enda nordiska akten att medverka under dessa konserter.

År 2007 medverkade gruppen med ett bidrag på Amnestys album "Make Some Noise - The Amnesty International Campaign to save Darfur", där flera artister och grupper bidrog med egna versioner av John Lennons låtar. a-ha bidrog med en version av låten "#9 Dream". Intäkterna från albumet gick oavkortat till hjälp för Darfur. Den 24 maj 2008 spelade a-ha i Royal Albert Hall. "Take on Me" blev i september 2008 framröstad till den ultimata 80-talssingeln på RememberTheEighties.com.

De tre bandmedlemmarna har alla var för sig släppt flera soloalbum, och a-ha har samarbetat med en rad andra artister såsom Jevetta Steele, Graham Nash, The Everly Brothers, D'Sound, Jorun Bøgeberg, Anneli Drecker och Ane Brun.

I juni 2009 kom albumet "Foot of the Mountain" och en av de mer omfattande turnéerna på länge följde albumet. I oktober 2009 offentliggjorde a-ha att de går skilda vägar 25 år efter genombrottet. På bandets webbplats skrev bandmedlemmarna att de "bokstavligen har levt det ultimata pojkäventyret, men det är dags att jaga andra meningsfulla aspekter av livet". År 2011 blev de som en av de första artisterna invalda i Rockheim Hall of Fame. Gruppen återförenades återigen och släppte i september 2015 albumet Cast In Steel. Den 4 juli 2018 spelade a-ha på Dalhalla.

År 2020 passerade musikvideon till "Take on me" en miljard visningar på Youtube och 2021 släpptes dokumentären "a-ha-the Movie" Hösten 2022 släpptes bandets elfte studioalbum "True North", som spelades in i Bodø. Ett projekt som även filmatiserades.

År 2025 blev det officiellt att Morten Harket diagnosticerats med Parkinsons sjukdom.

Diskografi

Morten Harket

Pål Waaktaar (numera Paul Waaktaar-Savoy)

Magne Furuholmen

a-ha live i Palacio Vistalegre, Madrid, 14 oktober 2010

Album

Studioalbum

• Hunting High and Low (1985)
• Scoundrel Days (1986)
• Stay on These Roads (1988)
• East of the Sun – West of the Moon (1990)
• Memorial Beach (1993)
• Minor Earth - Major Sky (2000)
• Lifelines (2002)
• Analogue (2005)
• Foot of the Mountain (2009)
• Cast in Steel (2015)
• True North (2022)

Livealbum

• A-ha Live at Vallhall – Homecoming Grimstad Benefit Concert (2001)
• How Can I Sleep With Your Voice In My Head (2003) (2CD)
• A-ha Live at Vallhall – Sight & Sound series CD & DVD set (2008) (CD+DVD)
• Ending on a High Note: The Final Concert (2011)
• MTV Unplugged – Summer Solstice (2017)

Samlingsalbum

• On Tour in Brazil (1989)
• Best in Brazil (1989)
• A-ha en Argentina (1984)
• Headlines And Deadlines: The Hits of a-ha (1991)
• Minor Earth Major Box (2001)
• A-ha Tour Brasil – Agosto 2002 (2002)
• The Demo Tapes (2004)
• The Singles 1984-2004 (2004)
• The Definitive Singles Collection 1984–2004 (2005)
• A-ha Trilogy: Three Classic Albums (2005)
• Hunting High and Low (Deluxe Edition) (2010)
• Scoundrel Days (Deluxe Edition) (2010)
• 25 (2010)
• Hunting High and Low Super Deluxe 30th Anniversary Edition (2015)
• Stay on These Roads (Deluxe Edition) (2015)
• East of the Sun (Deluxe Edition) (2015)
• Memorial Beach (Deluxe Edition) (2015)
• Time and Again: The Ultimate a-ha (2016)

Singlar

• "Take on Me" (1985)
• "Love Is Reason" (1985)
• "The Sun Always Shines on TV" (1985)
• "Train Of Thought" (1986)
• "Hunting High and Low" (1986)
• "I've Been Losing You" (1986)
• "Cry Wolf" (1986)
• "Maybe, Maybe" (1986)
• "Manhattan Skyline" (1987)
• "The Living Daylights" (1987)
• "Stay on These Roads" (1988)
• "The Blood That Moves the Body" (1988)
• "Touchy!" (1988)
• "You Are the One" (1988)
• "There's Never a Forever Thing" (1989)
• "Crying in the Rain" (1989)
• "I Call Your Name" (1990)
• "Early Morning" (1991)
• "Waiting for Her" (1991)
• "Move to Memphis" (1991)
• "Dark Is the Night" (1993)
• "Angel in the Snow" (1993)
• "Lie Down in Darkness" (1993)
• "Shapes That Go Together" (1994)
• "Summer Moved On" (2000)
• "Minor Earth Major Sky" (2000)
• "Velvet" (2000)
• "The Sun Never Shone That Day" (2000)
• "Minor Earth Major Box" (2001) (box med fyra cd-singlar: "Summer Moved On", "Minor Earth Major Sky", "Velvet", "The Sun Never Shone That Day")
• "Forever Not Yours" (2002)
• "Lifelines" (2002)
• "Did Anyone Approach You?" (2002)
• "The Sun Always Shines On T.V. Live" (2003)
• "Celice" (2005)
• "Birthright" (2005)
• "Analogue (All I Want)" (2006)
• "Cosy Prisons" (2006)
• "Foot Of The Mountain" (2009)
• "Nothing Is Keeping You Here" (2009)
• "Shadowside" (2009)
• "Butterfly, Butterfly (The Last Hurrah)" (2010)
• "Under The Makeup" (2015)
• "Cast in Steel" (remix) (2016)
• "This Is Our Home" (akustisk) (2017)
• "Take On Me" (akustisk) (2017)
• "I'm In" (2022)
• "You Have What It Takes" (2022)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör A-ha.
  Bilder & media
• Officiell webbplats
• IZjXysUwmM4 på Youtube
• A-ha på SVT Play