Hoppa till innehållet

Y

Från Wikipedia
Yy Yy
Ursprung
Betydelsekrok/klubba
Protokanaiskt (wav)
Feniciskt (wāw)
Besläktade bokstäver i andra alfabet
GrekisktΥυ (Ypsilon)
KyrillisktУу
Tekniskt
Morse              
ISO/IEC 8859-1Y:89 / y:121
UnicodeY:U+0059 / y:U+0079
BokstaveringYngve/Yankee
Y:et i Timrå i Västernorrlands län.

Y [yː] är den tjugofemte och näst sista (grund)bokstaven i det moderna latinska alfabetet.

Symbol och användning

[redigera | redigera wikitext]

Y eller y används som symbol för ett antal olika fenomen. De inkluderar nedanstående exempel.

Annan användning

[redigera | redigera wikitext]

Till det latinska alfabetet kom bokstaven Y från den grekiska bokstaven ypsilon, vilken även gett upphov till bokstäverna U och V.[20] Dit kom bokstaven från ett fornsemitiskt tecken, vilken hette/heter waw på både feniciska och hebreiska. Bokstavsformen föreställde ursprungligen en klubba eller krok.[20]

Vokal och konsonant

[redigera | redigera wikitext]

Y-stavning uttalas i många språk som [y] eller liknande. I exempelvis franska är uttalet dock [i], och i det språket uttalas U i regel ungefär som [y]. Y ersätts i tyskan av Ü med motsvarande uttal och användning som i svenskan.

Bokstaven Y är en av nio bokstäver i svenska alfabetet som används för att skriva ut vokalljud, liksom en av de fem "mjuka" vokalbokstäverna. Det används i svenskan ofta för ljuden [y] eller [y:], vilket motsvarar en sluten främre rundad vokal. Detta skiljer den både från den slutna främre orundade vokalen [i] och den slutna centrala orundade vokalen [ʉ].[21]

Utöver som vokal fungerar Y i många språk som en konsonant. I många europeiska språk används bokstaven för uttalet [j], medan bokstaven J istället uttalas [dʒ]/[dj] (engelska), [ʒ] (franska och portugisiska) eller [x] (spanska).

Spanska och nederländska

[redigera | redigera wikitext]

Bokstaven har kommit att få stor användning i det spanska språket, eftersom det där står för 'och'. Bland annat används tecknet i den spanskspråkiga kultursfären i efternamn i vissa fall som bindeled mellan faderns och moderns efternamn i en persons egna kombinerade efternamn.[22]

I nederländskan används i skrift ligaturen IJ, vilken ibland omskrivs som Y – särskilt i namn; jämför Johan Cruijff och Johan Cruyff.

I datorer lagras Y samt förkomponerade bokstäver med Y som bas och vissa andra varianter av Y med följande kodpunkter:

Kod (hex)Liten
bokstav
Kod (hex)Stor
bokstav
Används bl.a. i följande språk
Unicode
U+0079yLATIN SMALL LETTER YU+0059YLATIN CAPITAL LETTER Yde flesta där latinskt alfabet används
U+02B8ʸMODIFIER LETTER SMALL Y
U+00FDýLATIN SMALL LETTER Y WITH ACUTEU+00DDÝLATIN CAPITAL LETTER Y WITH ACUTEisländska, färöiska, tjeckiska, slovakiska
U+1EF3LATIN SMALL LETTER Y WITH GRAVEU+1EF2LATIN CAPITAL LETTER Y WITH GRAVEwalesiska
U+0177ŷLATIN SMALL LETTER Y WITH CIRCUMFLEXU+0176ŶLATIN CAPITAL LETTER Y WITH CIRCUMFLEXwalesiska
U+1E99LATIN SMALL LETTER Y WITH RING ABOVE
U+00FFÿLATIN SMALL LETTER Y WITH DIAERESISU+0178ŸLATIN CAPITAL LETTER Y WITH DIAERESISfranska, nederländska
U+1EF9LATIN SMALL LETTER Y WITH TILDEU+1EF8LATIN CAPITAL LETTER Y WITH TILDEvietnamesiska
U+1E8FLATIN SMALL LETTER Y WITH DOT ABOVEU+1E8ELATIN CAPITAL LETTER Y WITH DOT ABOVE
U+0233ȳLATIN SMALL LETTER Y WITH MACRONU+0232ȲLATIN CAPITAL LETTER Y WITH MACRON
U+1EF7LATIN SMALL LETTER Y WITH HOOK ABOVEU+1EF6LATIN CAPITAL LETTER Y WITH HOOK ABOVEvietnamesiska
U+1EF5LATIN SMALL LETTER Y WITH DOT BELOWU+1EF4LATIN CAPITAL LETTER Y WITH DOT BELOWvietnamesiska
U+00A5¥YEN SIGNvalutasymbol, yen/yuan
ASCII och ASCII-baserade kodningar
0x79y0x59Y
ISO/IEC 8859-1/Latin-1 och Windows-1252 (dessa plus de under ASCII)
0xA5¥valutasymbol, yen/yuan
0xFDý0xDDÝ
0xFFÿ0x9FŸ(endast i Windows-1252)
EBCDIC-baserade kodningar
0xE8y0xA8Y
  • IJ (vanlig ligatur i nederländska)
  • Y-namn
  1. ”y (yttrium)”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-(yttrium). Läst 21 maj 2025.
  2. ”Y (beteckning för Västernorrlands län)”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-(beteckn-f%C3%B6r-v%C3%A4sternorrlands-l%C3%A4n). Läst 21 maj 2025.
  3. ”Y-”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-. Läst 21 maj 2025.
  4. ”Y (admittans)”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-(admittans)?isSearchResult=true. Läst 21 maj 2025.
  5. ”Y (Plancks funktion)”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-(plancks-funktion). Läst 21 maj 2025.
  6. ”S/Y”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sy. Läst 21 maj 2025.
  7. ”M/Y”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/my-(2). Läst 21 maj 2025.
  8. ”y- (yokto)”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y--(yokto). Läst 21 maj 2025.
  9. ”y (obekant storhet)”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-(obekant-storhet). Läst 21 maj 2025.
  10. ”y-axel”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-axel. Läst 21 maj 2025.
  11. ”Y-anastomos”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-anastomos. Läst 21 maj 2025.
  12. ”Roux-anastomos”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/roux-anastomos. Läst 21 maj 2025.
  13. ”Y-koppling”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-koppling. Läst 21 maj 2025.
  14. ”Y/D-start”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/yd-start. Läst 21 maj 2025.
  15. ”Y/Y-koppling”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/yy-koppling. Läst 21 maj 2025.
  16. ”Y-kromosom”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-kromosom. Läst 21 maj 2025.
  17. ”y-parameter”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-parameter. Läst 21 maj 2025.
  18. ”generation Y”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/generation-y. Läst 21 maj 2025.
  19. ”neuropeptid Y”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/neuropeptid-y. Läst 21 maj 2025.
  20. 1 2 ”Y”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y-(alfabetetsbokstav). Läst 21 maj 2025.
  21. Riad, Tomas (juli 2002). Artikulatorisk fonetik. Stockholms universitet. sid. 9ff. Arkiverad från originalet den 21 april 2024. https://web.archive.org/web/20240421003750/https://www.su.se/polopoly_fs/1.29950.1320939955!/ArtikulatoriskFonetik.pdf. Läst 21 maj 2025
  22. ”y”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/y. Läst 21 maj 2025.