Atari Lynx
| Atari Lynx | |
 | |
 | |
| Grundinformation | |
|---|---|
| Tillverkare | Atari |
| Typ | Handhållen spelkonsol |
| Generation | fjärde generationen |
| Lansering |  september 1989 |
| Livslängd | 1989–1995 |
| Hårdvara | |
| Anslutningar | ComLynx |
| CPU | MOS 65SC02 @ cirka 4 MHz |
| Media | Spelkassett |
| Övrigt | |
| Föregångare | – |
| Efterträdare | – |
Atari Lynx är en portabel spelkonsol utvecklad av Epyx och tillverkad av Atari. Den lanserades i Nordamerika i september 1989 och i Europa och Japan året därpå. Konsolen var den första handhållna spelkonsolen med en färgskärm baserad på LCD-teknik.[1]
Atari Lynx tillhörde den fjärde generationens spelkonsoler och konkurrerade främst med Nintendos svartvita Game Boy, samt senare med Segas Game Gear och TurboExpress från NEC. Trots att Lynx var tekniskt mer avancerad än flera av sina konkurrenter fick den svårt att konkurrera kommersiellt, bland annat på grund av ett högre pris, kort batteritid och ett mindre spelutbud.
Totalt släpptes 73 spel officiellt till systemet innan produktionen upphörde 1995.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Utveckling
[redigera | redigera wikitext]Utvecklingen av Atari Lynx började 1986 hos spelföretaget Epyx. Projektet gick under arbetsnamnet Handy Game eller bara Handy. Systemet designades av två tidigare konstruktörer av Amiga-datorerna, RJ Mical och Dave Needle.[2]
Initiativet till projektet kom från Epyx-chefen Dave Morse, som ville utveckla ett portabelt spelssystem. Planeringen av konsolen påbörjades 1986 och designen färdigställdes 1987.[3]
Prototypen visades upp vid mässan Consumer Electronics Show (CES) i januari 1989. På grund av ekonomiska problem hos Epyx sökte företaget en partner för att producera hårdvaran. Efter att bland annat Nintendo och Sega tackat nej ingicks ett avtal med Atari, där Atari ansvarade för tillverkning och marknadsföring medan Epyx skulle utveckla spel.[4]
Lansering
[redigera | redigera wikitext]Konsolen lanserades i USA i september 1989 till ett pris på 179,99 amerikanska dollar.[5]
Lanseringen var inledningsvis framgångsrik och Atari rapporterade att 90 procent av de första 50 000 levererade enheterna såldes under den första månaden i USA.[6]
Trots den tekniska överlägsenheten över Game Boy lyckades Lynx aldrig nå samma marknadsframgång. Nintendo drog nytta av lägre pris, bättre batteritid och det mycket populära spelet Tetris, vilket bidrog till Game Boys stora försäljningsframgångar.[7]
Uppskattningar av Lynx totala försäljning varierar, men brukar anges till mellan en och tre miljoner exemplar.[8]
Atari Lynx II
[redigera | redigera wikitext]
1991 lanserade Atari en omdesignad modell kallad Lynx II. Den nya versionen var mindre och lättare än originalet och hade förbättrad batteritid samt en tydligare bakgrundsbelyst skärm.
Lynx II introducerade även stereoutgång för hörlurar, medan den ursprungliga modellen endast hade monoljud. Priset sänktes samtidigt till cirka 99 dollar för att göra systemet mer konkurrenskraftigt.[2]
Nedgång och nedläggning
[redigera | redigera wikitext]Under början av 1990-talet ökade konkurrensen från andra handhållna konsoler, särskilt Sega Game Gear. Samtidigt började Atari fokusera på utvecklingen av den kommande konsolen Atari Jaguar.
Stödet för Lynx minskade gradvis och 1995 upphörde Atari officiellt med produktionen. Efter det kommersiella misslyckandet med Atari Jaguar lämnade Atari kort därefter marknaden för egenutvecklad spelhårdvara.[9]
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]Atari Lynx hade flera tekniska funktioner som var ovanliga för handhållna konsoler vid tiden.
Bland annat hade systemet:
- färgskärm med bakgrundsbelysning
- möjlighet att använda konsolen både för höger- och vänsterhänta spelare genom att vända den upp och ned
- stöd för flerspelarläge via ComLynx-kabel
Upp till åtta konsoler kunde kopplas samman i nätverk för flerspelarspel, vilket var ovanligt för handhållna system vid denna tid. Grafikhårdvaran kunde även hantera zoomning, rotation och deformation av sprites i hårdvara, vilket gjorde det möjligt att skapa pseudo-3D-effekter.
Specifikationer
[redigera | redigera wikitext]
- CPU: MOS 65SC02 (baserad på MOS Technology 6502) @ cirka 4 MHz
- Grafikprocessor: specialkrets kallad Suzy
- Systemkrets: Mikey
- RAM: 64 kibibyte
- Skärm: 3,5 tum färg-LCD
- Upplösning: 160 × 102 pixlar
- Färgdjup: 4096 färger (12 bitar), 16 färger per scanline
- Bildfrekvens: upp till 75 bilder per sekund
- Ljud: fyra kanaler med 8-bitars D/A-omvandlare
- Batteri: 6 × AA (cirka 4–6 timmars speltid)
- Media: Spelkassett
Spel
[redigera | redigera wikitext]
Under konsolens livstid utgavs 71 kommersiella spel på spelkassett. Efter att den lagts ned gavs ytterligare tre spel ut av tredjepartsutgivare, vilket ger totalt 74 kommersiellt utgivna titlar. I äldre källor anges ofta 73 spel, beroende på hur sena utgåvor räknas.[10]
Bland de mer kända spelen till systemet finns RoadBlasters, Blue Lightning, California Games, Chip's Challenge och Todd's Adventures in Slime World. Flera tidiga spel utvecklades av Epyx och bestod av anpassningar av företagets tidigare datorspel och arkadliknande titlar.
Spelutbudet var mindre än hos konkurrenterna, särskilt jämfört med Game Boy och senare Game Gear. Detta bidrog till att begränsa Lynx kommersiella genomslag, trots hårdvarans tekniska styrkor.
Efter nedläggningen fortsatte entusiaster och mindre utgivare att stödja plattformen. Under slutet av 1990-talet utgav Telegames bland annat Raiden, Fat Bobby och Hyperdrome till Lynx.[11]
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Trots att konsolen blev en kommersiell besvikelse har Atari Lynx fått ett kultfölje bland retrospelare. En aktiv entusiastgemenskap har fortsatt att utveckla nya spel, så kallade homebrew-spel, för systemet.
År 1998 såldes Ataris immateriella rättigheter till Hasbro Interactive, vilket bidrog till ett förnyat intresse för äldre Atari-plattformar.[12] Även om rättighetsläget kring Lynx inte blev lika tydligt som för Jaguar, fortsatte plattformen att leva vidare genom en aktiv hobby- och utvecklargemenskap.[10]
År 2008 belönades Atari med ett Technology & Engineering Emmy Award för pionjärarbetet inom handhållna spelkonsoler, där Lynx lyftes fram som en viktig milstolpe.[13]
Under 2020-talet har flera klassiska Lynx-spel återutgivits i samlingsutgåvor och på moderna distributionsplattformar, bland annat i Atari 50 och på Evercade.[14]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”From Game Boy to 3DS”. The Guardian. 24 mars 2011. https://www.theguardian.com/technology/gallery/2011/mar/24/from-game-boy-to-3ds-handheld-games-consoles.
- 1 2 3 Latimer, Peter (2005). ”Atari Lynx”. Retro Gamer (18): sid. 24–31.
- ↑ Jermaine, John (1989). ”Lynx, an interview with the men behind the machine”. Electronic Gaming Monthly.
- ↑ Jimmy Maher (22 december 2016). ”A Time of Endings, Part 2: Epyx”. https://www.filfre.net/2016/12/a-time-of-endings-part-2-epyx/. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”Toys R Us weekly ad”. The Catoosa County News. 5 december 1990. https://news.google.com/newspapers?nid=373&dat=19901205&id=ek1OAAAAIBAJ&pg=2470,1037511.
- ↑ ”New games make big splash”. The Nevada Daily Mail. 3 juni 1990.
- ↑ Steven Kent (5 januari 1995). ”Virtual Fun – Nintendo Adds A New Dimension To Games”. The Seattle Times.
- ↑ Bossom, Andy (2017). Video Games: An Introduction to the Industry. sid. 28
- ↑ ”The Life and Death of Atari”. GamePro (92). 1996.
- 1 2 ”Atari Lynx History”. AtariAge. https://atariage.com/Lynx/index.php. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”News Bits”. GamePro (105). 1997.
- ↑ Chris Johnston (28 april 2000). ”Atari goes to Hasbro”. GameSpot. https://www.gamespot.com/articles/atari-goes-to-hasbro/1100-2462915/. Läst 8 mars 2026.
- ↑ ”CES '08: Nintendo wins second Emmy”. GameSpot. 8 januari 2008. http://www.gamespot.com/news/6184421.html.
- ↑ ”Atari 50: the Anniversary Celebration”. Atari. https://atari.com/products/atari-50th-the-anniversary-celebration. Läst 8 mars 2026.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
